Skimning eller Skimming (begreppet som anv\u00e4nds mest) inneb\u00e4r att en bedragare stj\u00e4l dina kortuppgifter p\u00e5 olika s\u00e4tt.
Syftet \u00e4r att kunna anv\u00e4nda dem f\u00f6r att k\u00f6pa saker eller ta ut pengar.
Skimming kan genomf\u00f6ras p\u00e5 b\u00e5de betalkort, bankkort och kreditkort.
Bland annat kan bedragare placera kameror och utrustning vid bankomater eller p-automater f\u00f6r att skimma ditt kort.
Detta tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt kr\u00e4ver dock stor teknisk kompetens och avancerad utrustning.<\/p>\n\n\n\n
\ud83d\udd39\ufe0f VAD \u00c4R TR\u00c5DL\u00d6S SKIMMING?<\/p>\n\n\n\n
Sedan de nya kontaktl\u00f6sa betalkorten inf\u00f6rdes finns det en betydligt enklare metod f\u00f6r att genomf\u00f6ra skimming av betalkort, bankkort eller kreditkort. Det kallas f\u00f6r tr\u00e5dl\u00f6s skimming och inneb\u00e4r att bedragaren tr\u00e5dl\u00f6st skimmar dina bankkort med hj\u00e4lp av en helt vanlig mobiltelefon eller enkel NFC-l\u00e4sare.
Med den h\u00e4r formen av skimming kan tjuven enkelt och snabbt komma \u00f6ver dina kortuppgifter n\u00e4r du har dina kort i pl\u00e5nboken.<\/p>\n\n\n\n
uSecuritys S\u00e4kerhetskort skyddar dig mot tr\u00e5dl\u00f6s skimming.
S\u00e5 fort du placerat ett S\u00e4kerhetskort i pl\u00e5nboken \u00e4r det om\u00f6jligt att tr\u00e5dl\u00f6st skimma dina kortuppgifter.<\/p>\n\n\n\n
L\u00e4s mer p\u00e5 https:\/\/www.usec.se\/tjanster-och-produkter\/sakerhetskortet\/<\/a>Skimning av engelskans skimming, \u00e4r en form av kontokortsbedr\u00e4geri d\u00e4r en bedragaren anv\u00e4nder en avl\u00e4sare f\u00f6r att stj\u00e4la kortuppgifterna p\u00e5 ett kontokort. Be… Skimning eller Skimming (begreppet som anv\u00e4nds mest) inneb\u00e4r att en bedragare stj\u00e4l dina kortuppgifter p\u00e5 olika s\u00e4tt.Syftet \u00e4r att kunna anv\u00e4nda dem f\u00f6r att k\u00f6pa saker eller ta ut pengar.Skimming kan genomf\u00f6ras p\u00e5 b\u00e5de betalkort, bankkort och kreditkort.Bland annat kan…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":5388,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_oct_exclude_from_cache":false,"footnotes":""},"categories":[89,90],"tags":[86,117,115,116],"post_series":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.usec.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5387"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.usec.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.usec.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.usec.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.usec.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5387"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.usec.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5387\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5389,"href":"https:\/\/www.usec.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5387\/revisions\/5389"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.usec.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/5388"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.usec.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5387"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.usec.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5387"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.usec.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5387"},{"taxonomy":"post_series","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.usec.se\/wp-json\/wp\/v2\/post_series?post=5387"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n\n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"